2007-06-19

Inifrån Skatteverket, del XXV

År 1970 publicerade Tage Danielsson boken Typer, som inleds med versen
Vad som livet mest förljuvar?
Kanske folk med lösa skruvar?
Inspirerad härav fann jag anledning att göra en inventering av persongalleriet på min arbetsplats. Här är mina slutsatser om på Skatteverket förekommande typer.

1. Tanterna

1.1 Gnäll-tanterna
Ingen förändring är för liten och inget problem är för obetydligt för att hindra gnäll-tanterna att falla ut i ändlösa litanior om sakernas eländiga tillstånd. Ingenting är bra och om nånting trots allt skulle vara bra så var det ändå bättre förr. Mungiporna är konstant parkerade på tjugo i fyra och när munnen öppnas är det antingen för att upprepa mantrat "det där har vi hört så många gånger förr" eller för att demonstrativt sucka avgrundsdjupt på något möte; helst innan chefen ens hunnit öppna munnen. Deras bästa vän är LAS.

1.2 Snäll-tanterna
Snäll-tanterna är gnäll-tanternas raka motsats. De är lika utsatta för organisationsförändringar som sina kollegor men har en enastående förmåga att ta det mesta med en klackspark. "Äsch, det löser sig" är standardkommentaren, i regel ackompanjerad av ett kluckande skratt.

1.3 Tant-tanterna
Den här typen är helt neutral till sin karaktär. Tant-tanterna går till jobbet, sitter i sin kontorsholk och gör förmodligen någonting men allra mest njuter de av den bomullsinlindade myndighetstillvaron och deras sikte är alldeles uppenbart inte inställt på något annat än att bli förlösta av den annalkande pensionsavgången - åren till dess kan de räkna på ena handens fingrar.

1.4 O-tanterna
O-tanterna är de tanter som inte lämpligen kan hänföras till någon av ovanstående typer.

2. Gubbarna

På min enhet är gubbarna för få till antalet för att typen empiriskt ska kunna kartläggas. Såvitt kan bedömas för gubbarna emellertid en ganska lågmäld och tillbakadragen tillvaro, regelmässigt i brunmurrig kostym som i bästa fall var modern på den tiden deras arbetsgivare hette länsskattemyndigheten. På typen Gubbar tycks således en analog tillämpning av typen Tant-tanter kunna göras.

3. Akademikerna

Jag skulle kunna ha nöjt mig med att glatt kontatera att vi akademiker är smarta, snygga och påfallande ödmjuka, men känner att typgalleriet måste fördjupas något. Därför:

3.1 Ettårsakademikerna
Ettårsakademikerna är de som tar jobb på Skatteverket i akt och mening att stanna max ett år. Inte sällan luftar de denna uppfattning högt och ljudligt på fikarasterna, väl medvetna om att cheferna är väl medvetna om detta myndighetens öde. Ettårsakademiker finns det nämligen i överflöd; på varje after work tillkommer ett par tre stycken som glatt berättar om sina nya arbetsgivare och låter antyda marknadsmässiga anställningsvillkor.

3.2 De ofrivilliga ettårsakademikerna
Sen finns det också typen ofrivilliga ettårsakademiker. Den här typen började sin anställning på Skatteverket med förhoppningen om ett intressant och stimulerande jobb, men insåg efter ett tag att deras arbetsgivare förväntar sig ett alltför stort mått idealism av dem och som därför, trots att de i många avseenden trivs, tvingades söka sig till arbetsplatser där kompetens premieras med mer än en klapp på axeln.

Vilken typ jag själv är? Hm. Tror jag har goda förutsättningar att bli en Gnäll-tant :-)

1 kommentar:

Petter Envall sa...

Jag skulle vilja lagga till en kategori, namligen Knegaren.

Dessa har just passerat mitten av karriaren och insett att SKV ar slutdestinationen. De ar dock inte alltfor bekymrade over detta utan varderar med ratt andra saker sasom, familj, golf och allsvensk fotboll. De karaktariseras som oftast av en formaga att ga i shorts och sandaler (ev. traskor) pa sommrarna och ALLTID jeans eller chinos under de tva manader om aret da de tvingas sa gora av frugan for att inte dra atloje over familjen.

Jag tror att denna kategori ar ditt narmaste steg i utvecklingen!;)